Universella lagar från Europas medeltid


av: kung-fu.se
Henrik Nilsson

(2005)

Universella lagar från Europas medeltid

Guildseminarium med Sifu Lars den 20 februari 2005”Svärd är en dum och farlig lek, men ändå gillar man det” – Sifu Lars Lind


Sifu Lars började dagens seminarium, som skulle handla om vapenkonst från medeltiden, med att sätta in detta i sin riktiga kontext. Vi kan t ex göra saker nu för tiden eftersom vi har bättre skor och jämnare underlag vilket man inte kunde förr osv. Det första deltagarna fick arbeta med var klassiskt fotarbete utan vapen. Funktionen; varför man gjorde detta fotarbete och vilka fördelar detta hade i verklig vapenkamp. Förståelsen av klädsel, vapensort och kultur kommer här med i bilden då man inom European Historical Combat Guild (EHCG) försöker att förstå hela den klassiska svärdskonsten. Har man förstått fotarbetet så har man förstått en stor del av svärdskonsten likt vilken annan kampsport som helst. Fotarbetet är förmodligen ännu viktigare här eftersom vassa vapen är inblandade. Även om jag sett oändligt många olika fotarbeten och teorier om dessa blir jag alltid lika fascinerad av det estetiska. Kanske är det någon form av logisk struktur i hjärnan som älskar detta. Det är alltid lika häftigt att se när mästarna glider fram längst träningsgolvet som en form av dödlig dans. Under en tid i vår europeiska historia var faktiskt fäktning sammanställt med dans där det estetiska var lika viktig som själva kampen, inte långt från nutidens uppvisningskampkonst och filmunderhållning.

När sedan deltagarna fick svärd i händerna så föll genast delar av fotarbetet bort. Här gällde det nu att hitta tillbaks till den strikta strukturen med rent fotarbete och rak kropp. De som tränat förr och var insatta i svärdskonst började med de karakteristiska drillar som övas i EHCG. De som inte tränat innan fick träsvärd och började så sakteliga införlivas i tankarna om varför man gör dessa drillar. I vanliga fall är Wing Tsun kwoonen i Malmö relativt stor men med denna mängd tunga vapen kändes det hela tiden trångt. Med livet som insats skrev jag denna artikel och att gå runt med kameran mitt i denna hackelsemaskin var en upplevelse för livet. Jag lever och kan därför berätta om det för mina barnbarn.

Nybörjarnas uppgift var att ha fokus på ögonen och vad de hittar på. Se och observera det som händer. Detta låter ganska självklart men eftersom dagens moderna människa inte är så van vid denna form av fokus är detta inte så lätt och kräver träning. Det handlar här inte om att stirra in i ögonen på motståndaren. Som Sifu sa: så vidare inte det är en söt flicka med vackra tindrande ögon, så gäller det att ha en blick som införlivar hela motståndarens kropp. I EHCG har man en stor kunskap om just denna idé som man enkelt bara kallar ”ögonkontakt”. Detta är det andra man i EHCG måste lära sig efter att man förstått balansen vad gällande fotarbetet, annars blir denna form av vapenträning alldeles för farlig. Det är riktiga vapen det handlar om.

Vad John Waller, grundare av EHCG har gjort är att han samlat in de grundläggande principerna och reglerna vad gällande all form av klassisk europeisk vapenkonst. Detta efter att ha bearbetat tusentals olika vapenmanualer, vad gällande olika tidsperioder och olika länders vapentraditioner. I stället för att särställa och se till olikheter har han i stället letat efter samband och funnit de universiella lagar vad gällande funktionell kamp som svärdsmästare har betonat under århundraden. Det fina med detta är att man här kan se att de alla säger samma sak, oberoende av tid och kultur, så väl europeiskt, japanskt eller kinesiskt. Det skiljer sig väldigt lite åt. Vad man lär eleverna i EHCG är att hitta och se dessa grundidéer och sedan börja använda sig av dessa. Eleven kan nu själv införskaffa de olika klassiska manualerna och med ett kritiskt öga sedan själva bearbeta dessa på ett korrekt sätt. Detta är en ytterst logisk metod och har tagit John Waller en hel livstid. Jag skulle utan problem kunna skriva minst tio artiklar bara om vad denne äldre engelsman har åstadkommit, men det får bli en annan gång.

Ecrima Concept är en annan form av vapenkonst som använder sig av denna form av undervisning. Detta system har vuxit fram i nutid helt skilt från medeltida kunskaper. Det intressanta var när mästarna från Escrima Concept och EHCG möttes. Här kunde man konstatera dessa generella lagar. När man sedan jämförde dessa med ytterligare ett system helt skilt från dessa två nämligen Wing Tsun, befästes dessa lagar ytterligare.

Under andra passet bytte avancerade och nybörjare träningshall tillika vapen. De nya fick nu göra sig familjära med de olika formerna av blankvapen, som Sifu Lars hade tagit med sig från Danmark. För dessa gällde det nu att bli vän med dessa och inte bromsa och styra svärden för mycket, att hitta de riktiga bågarna i huggen. Sifu Lars hade alla uppe och testade så att de verkligen fick chansen att på sina fördelar och på sina brister. Detta gjorde att alla fick en personlig beskrivning av just sina förutsättningar. De andra kunde då i lugn och ro sitta och nicka och igenkännande även här se sina egna fel.

Är man inte van vid svärdsträning är detta en grymt bra fysisk träning och underarmarna får sig en rejäl genomkörare. Är man en van svärdsman är detta grymt bra fysisk träning och underarmarna får sig en bra genomkörare. Småpauser hölls därför varje timme så att fokus skulle kunna uppehållas under hela dagen. Fler pauser behövs när man tränar med vapen gentemot vapenlös kamp. Man får aldrig glömma att vapen är farligt och ett lite misstag gör stor skada. Det är ju därför människan en gång i tiden började använda sig av tillhyggen.

Är ni intresserade av medeltidsfäktning hör bara av er till oss.

av: kung-fu.se
Henrik Nilsson

henrik.nilsson@kung-fu.se

SVÄRD SOM ANVÄNDES UNDER DETTA SEMINARIUM

Enhands dubbeleggat svärd, för användning med sköld, buckler.

Buckler: liten metallsköld som hålls i ett knytnävsgrepp.

Långsvärd: dubbeleggat svärd med långt hjalt som greppas med 2 händer.

Bastardsvärd: Långsvärd med kort hjalt, som kan greppas med både en och två händer.

Tvåhandsvärd: Stort tvåeggat långsvärd sent 1500,1600-tal.

Falchion: Eneggat sabelliknande huggsvärd.

Rapier: Smalt långt sticksvärd 1500,1600-tal.

Small sword: Kort sticksvärd 1700 tal.


De avancerade fick börja öva med riktiga svärd ganska snart.


Alla deltagare oavsett tidigare erfarenhet var med på Sifu Lars grundgenomgång om kraftprinciper och fotarbete.


Självklart fick nybörjarna börja öva med träsvärd. Men detta är långt ifrån ofarliga vapen, trots materialet!


Sifu Lars övade personligen med var och en av eleverna, för att få en uppfattning om deras framsteg.


De avancerade fick genomföra övningar med träsvärd likaså. Här ses Lars Wireen från Helsingborg med Sifu Lars Lind.


Som synes finns det många saker man kan göra med svärd. Här ses en trapping-teknik.


Det var spännande att se de avancerade utföra effektiva trapping-tekniker med svärden.


Svärd är svärd, oavsett tidsepok och stil. Det finns fler gemensamma nämnare än olikheter i handlaget, trots att uttrycken skiljer sig mycket åt. Här ses ”Hasse” från Lund, med att svärd som för tankarna till Pirates of the Carribbean.