Escrima seminarie


av: Henrik Nilsson (2004)

Escrima-seminariet
– om Escrima-seminariet 19 september 2004 med sifu Lars Lind
Denna dag började Sifu Lars Lind med tankar och kampidéer som härrör från filippinska kamparter. Den första myt han ville ta död på var att den moderna Escrima vi tränar idag är från filippinerna. När han nämner Escrima menar han här också underförstått Kali och Arnis. Escriman kom med filippinska emigranter till Amerika samtidigt som dessa började arbeta på de stora fruktodlingarna i Kalifornien och på Hawaii. Detta var då inga kända företeelser utan kändes bara till av ett väldigt litet fåtal utövare. Många av dessa filippinska emigranter slog sig sedan samman i unioner och det största kom att hamna i Stockton.

Escrima var inte ens här en vanlig företeelse. De flesta filippinare som var intresserade av kampkonst tränade antingen Karate eller Judo. På 60-talet växte en kille upp vid namnet René Latosa. En dag gick han till sin far och frågade efter pengar så att han kunde börja träna karate. Hans far tyckte att det var en bra idé att sonen skulle lära sig kampkonst men gillade inte den här karaten, så han skickade ner honom till en gammal bekant. Rene´s far var vid den här tiden borgmästare i Stockton. Det var här René för första gången kom i kontakt med Angel Cabales och Serrada Escrima. Han kom även i kontakt med alla de övriga gamla mästarna i Escrima och fick mycket privatträning med dessa då han vid det här tillfället var den ende ynglingen som var intresserad av Escrima.

De stilar han här fick lära sig är alla de som idag är kända över stora delar av kampvärlden. Några år senare när Rene redan bemästrat alla dessa system dök en annan intresserad kille upp nämligen Daniel Inosanto. Efter några års träning skrev han den kända boken ”Filippino Martial Art” och dessa stilar blev plötsligt kända för omvärlden. Daniel Inosantos vänskap med Bruce Lee hjälpte även den till en del. Escrima blev med detta en del av Jeet Kune Do-kulturen. Den här boken kom även så småningom till Filippinerna och tio år senare så fanns det plötsligt en ”lång tradition av denna kampkonst” på Filippinerna. Hmm!

Efter denna historiska genomgång, som ovan sammanfattades av undertecknad, fortsatte Sifu Lars med praktisk träning av systemet Latosa Concept. Han berörde viktiga punkter som att pinnen man använder kan vara vad som helst. Grundtanken är alltid att sikta mot målet och inte bara vifta runt för att det ska se snyggt ut. Hur man håller pinnen och givetvis hur man ska slå hårt. Det viktigaste med Escrima är att slå och inget annat. Var man ska träffa och de mycket finurliga ”fem zonerna”. När motståndaren attackerar så attackerar escrimadoren. Även den märkliga kampprincipen ”So What” behandlades.


Sifu Lars berättade också om Serrada och Cabales, och om denne lille mans ”sista minuten reaktion”. Han visade och berättade om Leo Girons Largo Mano system, som går ut på långdistans och en något längre stav. Samt Cambilano ett filippinskt svärd med tvåhandsfattning. En liten inblick fick också deltagarna i Cadena De Mano. Sedan var det dags för Escrima Concept.

Balans
Kraft
Hastighet, distans, timing
Fokus
Transission

Hur är då förhållningsreglerna till kamp med vapen? Jo…

Om man möter en motståndare med vapen och han kan hantera sitt vapen har man inte någon chans. Men de flesta kan inte använda vapen därför har man en chans dvs. om man själv kan vapenkamp.

Seminariet avslutades med dubbelstick träning och några berättelser om när Latosa kom till England som soldat och där träffade GB Brian Jones. Där var ”the old man”, läs Brian Jones, inblandad igen. Givetvis innehåller denna artikel bara ett litet skrap på ytan av vad som berättades och vad som genomgicks, men så är det. Ord är bara en förenklad version av verkligheten och inget annat. Nu är mitt kaffe slut, så också denna artikel. Vi ses på nästa seminariet!

Många Kung Fu-hälsningar!
från Henrik